Islands största fiskeriföretag Samherji använde några konton i norska storbanken DNB NOR för att betala ut närmare 650 miljoner norska kronor till sjömän som jobbade på deras trålare i flera länder i Västafrika. Bankkontot tillhörde bolaget Cape Cod FS i Marshallöarna, ett land som har stått på EUs svarta lista över världens skatteparadis. Utbetalningarna pågick mellan 2011 och 2018. Då stängde DNB NOR konton på grund av risken för penningtvätt. Banken hade inga uppgifter om vem som ägde Cape Cod.
Pengarna som Samherji använde för att betala ut löner kom bland annat från vinsterna av fisket av taggmakrill i Namibia. Det fisket blev möjligt genom kvoter som Samherji fick genom att betala mutor till politiker och tjänstemän i Namibia från 2012 och till åtminstone fram till 2018. Utbetalningarna av mutor kan har fortsatt sedan dess. Uppgifterna framkommer i dokument som den isländska tidskriften Stundin publicerar i samarbete visselblåsarsajten Wikileaks, det isländska nyhets-programmet Kveikur som visas i rikskanalen RÚV, och det qatarska nyhetsbolaget Al-Jazira.
3,5 miljoner dollar i mutor till Dubai genom DNB NOR
Samtidigt som fiskebolaget använde Cape Cod m ellan 2011 och 2018 betalade Samherji – bland annat genom bolag i Namibia och Cypern – ut omkring 10 miljoner dollar i mutor till politiker och tjänstemän i Namibia för att få tillgång till taggmakrilkvotor i Namibia. Bland de personer som mutades finns exempelvis den nuvarande justitieministern och förre detta riksåklagaren Sacky Shangala, James Hatuikulipi, som är styrelseledamot i det statliga bolaget Fishcor som utfärdar fiskekvoter för taggmakrill i Namibia, och Tamson ”Fitty” Hatuikulipi, som är fiskeministern Bernhard Esaus svärson.
Bland annat har 3,5 miljoner dollar överförts till James Hatukulipis bolag Tundavalla Investments i Dubai. Betalningarna har gjorts från Samherjis bolag på Cypern, Esja Seafood, och dess bankkonto i DNB NOR. Mutor har också betalats ut till konton i Namibia från konton i DNB NOR. Även dessa konton i den norska banken tillhörde Esja Seafood.
Mutor till tjänstemän och politiker är olagliga i Namibia och också på Island såväl som i Sverige. Att muta politiker och tjänstemän i andra länder är också brottsligt i både Sverige och Island.
Samhällsproblemet penningtvätt
Samherji har alltså flyttat närmare 650 miljoner norska kronor genom att använda sig av sina egna dotterbolag, bankkonton i DNB NOR och bolag i skatteparadis och även om detta inte kan definieras som penningtvätt då tyckte DNB NOR att transaktionerna var olämpliga för att banken visse inte vem ägde bolaget Cape Cod. Detta kan leda till penningtvätt.
Syftet med penningtvätt är att få in pengar som kommer från brottslig verksamhet – som försäljning av narkotika eller mutor – in i det ”vanliga ekonomiska systemet”. Det säger Ólafur Hauksson, åklagare i Reykjavík.
– Penningtvätt är ett stort samhällsproblem eftersom sådana brott skapar möjlighet för kriminella att använda pengar som de inte har laglig rätt till. Det här ger den kriminella anledning att fortsätta med de lagbrott som pengarna kommer ifrån.
Tvekar inte att muta för att tjäna pengar
Jóhannes Stefánsson är tidigare chef för Samherjis verksamhet i Namibia. Han är nu visselblåsare om bolagets agerande i Namibia och andra länder. Han säger att mutor är en del av Samherjis affärsmetoder:
– Samherji gör vad som helst för att få tillgång till andra länders naturresurser. Bolaget ljuger och lovar saker som det aldrig uppfyller med syftet att tjäna så mycket som möjligt på dessa resurser. Samherji tvekar inte att muta och bryta mot lagen för att ta så mycket som möjligt av vinsterna direkt från länderna och bolaget ger inget tillbaka och lämnar inget gott efter sig – bara pengar i korrupta individers fickor.
Jóhannes Stefánsson jobbade åt Samherji i Namibia mellan 2011 och 2016. Ofta var det han själv som betalade ut mutorna. Men han hävdar att allt han gjorde hade välsignats av Þorsteinn Már Baldvinsson, Samherjis vd.
Uppgifterna om Samherji är ännu ett exempel på hur nordiska banker har möjligtvis använts för att göra tveksamma tansaktioner och möjligtvis tvätta pengar de senaste åren. Under 2018 och 2019 framkom det att Danske Bank och Swedbank blivit utnyttjade för att tvätta pengar från Ryssland. Skandalerna blev mycket omdiskuterade och De fick också stora efterverkningar. Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, fick till exempel lämna sin post och Sveriges f.d. statsminister Göran Persson utsågs till exempel till ny styrelseordförande i Swedbank med uppdraget att städa upp efter skandalen i banken.
Ingen skyldighet att uppge ägaren
Skatteparadiset Marshallöarna har länge varit känt för att erbjuda investerare och affärsmän hög sekretess. Till exempel behövde de investerare som bildade bolag där inte uppge den verkliga ägaren, den så kallade nyttjanderättsägaren (beneficial owner). Det här framkommer i dokument från bolaget Rivkin som hjälpte investerare att bilda bolag i skatteparadiset. Dokumenten är från 2011, året efter att Cape Cod grundades på Marshallöarna.
Enligt Rivkins uppgifter behövde utländska parter som grundade bolag i skatteparadiset inte betala några skatter på sin verksamhet där. Inte heller var de skyldiga att skicka in årsredovisningar. Någon transparens går det knappast att tala om på Marshallöarna.
Just på grund av sekretessen fanns Marshallöarna länge med på EU:s svarta lista över skatteparadis i världen. I oktober i år beslutade EU att stryka Marshallöarna från listan. EU började publicera listan 2017 som en del av kampen mot penningtvätt och organiserad brottslighet. Samma år använde Samherji fortfarande Cape Cod genom DNB NOR.
En av anledningarna till att Marshallöarna inte längre är med på svarta listan är att öriket de senaste åren har tagit flera steg mot ökad transparens. I november förra året infördes bland annat nya regler för offentliga uppgifter om nyttjanderättsägare av skalbolag. Alla bolagsägare på Marshallöarna måste nu uppges i myndigheternas register. Det betyder att Cape Cods verkliga ägare – som alltså kan vara själva Samherji – måste uppges.
Enligt bolagsverket på Marshallöarna är Cape Cod fortfarande ett aktivt bolag. Och det har alltså varit aktivt sedan hösten 2010, några månader innan bolaget öppnade sina bankkonton i DNB NOR.
"Men jag minns från vilka bankkonton det var"
Finansdirektören minns inte Cape Cod FS
Samherji öppnade tre bankkonton i DNB NOR som tillhörde bolaget från Marshallöarna 2010 och 2011. Anmärkningsvärt är att banken, enligt dokument som medierna har tillgång till, aldrig visste exact vem som ägde det bolag som stod bakom kontona. Brynjar Þórsson, finansdirektör i Samherjis dotterbolag på Kanarieöarna som hette Katla Seafood, var en av tre personer som hade rätt att styra kontona. Det visar dokument från DNB NOR som han undertecknade 2010 när kontona öppnades i banken. De två andra arbetade för ett cypriotiskt bolag som erbjuder kapitalförvaltning. I dokumenten framgår att Cape Cod var skattskyldigt på Marshallöarna.
Brynjar Þórsson, som jobbade hos Katla Seafood tills årsskiftet 2015-2016, säger i ett samtal med Stundin att han inte minns bolaget Cape Cod FS även om att han bland annat gjorde många betalningar från bolagets konton.
-Jag jobbade med att överföra pengar och betala ut lönen till dem som jobbade på trålarna. Det nekar jag inte. Men jag minns från vilka bankkonton det var, säger Brynjar
Den förre detta finansdirektören kan därför inte svara på frågan vem egentligen ägde Cape Cod FS.
Utan uppgifter om ägare
DNB NOR visste alltså inte vilken den verkliga kunden var – i det här fallet Cape Cods ägare – men tillät ändå bolaget att ta emot överföringar, bland annat från Samherjis bolag i Namibia, och att betala ut löner till de sjömän som jobbade åt bolaget i Mauritanien och Namibia.
I fallet Cape Cod gjordes drygt 13 000 överföringar till och från bolagets konton. Nästan 650 miljoner norska kronor flyttades på detta sätt via kontona.
Fem år efter att bolaget från Marshallöarna öppnade konton hos DNB NOR skickades uppgifter in om Cape Cods påstådda ägare. Enligt dessa uppgifter ägdes Cape Cod av JPC Ship Management, ett bemanningsbolag som ägs av tre tyskar och är registrerat på Cypern. Detta bolag hade ett avtal med Samherji om att ordna arbetare till fiskejättens fiskeflotta i Afrika. Samherjis sjömän kom framför allt från Baltikum och Ukraina. I mejl och andra dokument kallades de ”ryssar” av Samherjis ledning.
Samherji betalade JPC varje månad 11 dollar för varje ”ryss” som bemanningsbolaget ordnade. Betalningarna gjordes till ett bankkonto i Singapore.
Men JPC Ship Management ägde inte Cape Cod – trots att DNB NOR 2015 fick information om att så skulle vara fallet. Pengarna som överfördes till Cape Cods bankkonto kom från Samherji – och bland annat från det cypriotiska dotterbolaget Esja Seafood. Mellan 2010 och 2018 gjordes 324 transaktioner från Esja Seafood till Cape Cod. Andra överföringar kom från Esja Fishing i Namibia, ett annat av Samherjis bolag. De pengar som gick från Cape Cods konton användes för att betala ut lön till dem som jobbade på Samherjis trålare i bland annat Namibia, Mauretanien och Marocko.
Ingen nyttjanderättsägare av Cape Cod
Våren 2018 började DNB NOR undersöka Cape Cod. Initiativet kom efter att amerikanska Bank of New York Mellon stoppat en överföring från Cape Cod. DNB NOR beslutade då att stänga Cape Cods konton. Redan under sommaren 2017 hade DNB NOR gjort en så kallad KYC-granskning av bolaget. KYC står för know your client. Syftet med en sådan granskning är att ta reda på vem den egentliga kunden är eller vem som är nyttjanderättsägare (beneficial owner) till ett bankkonto. DNB NOR kunde inte bekräfta några uppgifter om ägandet av Cape Cod – men valde ändå att inte agera. Det framgår i en riskanalys som banken gjorde och som till slut ledde till att Cape Cods konton stängdes:
”En KYC-granskning gjordes av klienten 2017 och slutsatsen var att kundrelationen innebar hög risk på grund av transaktioner till Ryssland och Ukraina. Men DNB NOR gjorde inget åt saken.”
Bolaget ”inte längre under Samherji”
Men i mer än sju år pågick transaktionena som stred mot regler om hur man bekämpar möjlig penningtvätt. Och det finns alltså mycket som tyder på att den både var känd och välsignad av vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Samtidigt blundade DNB NOR länge för en rad varningssignaler gällande ägandet av skatteparadisbolaget Cape Cod även om banken verkade tänka att Samherji ägde eller styrde bolaget.
Det framgår i dokument från DNB NOR där det sägs att bolaget inte längre är en del av Samherji: ”Inte längre under Samherji. Tre privatpersoner högst upp i ägarstrukturen.”
DNB NOR visste alltså inte vem som faktiskt stod bakom Cape Cod men anade att det faktisk var Samherji utan att få detta bekräftad. Ändå valde banken att behålla bolaget som kund. Det visar bland annat mejl som skickades mellan en av bankens anställda och en anställd på JPC Ship Management, det bolag som 2015 hade uppgivits som ägare till Cape Cod. Men JPC kunde inte bevisa ägandet eftersom bolaget inte hade några innehavaraktier som visade de faktiska ägarförhållandena.
”Vi kan bekräfta att Cape Cod inte ger ut några innehavaraktier”, skrev en av JPC:s anställda 2017 i ett mejl till DNB NOR. Om detta skrev banken i en riskanalys: ”Kunden säger att den inte ger ut innehavaraktier men på grund av liten kännedom om kunden värderar banken den till riskvärdering 2A [en kund som innebär hög risk].”
Den 22 maj 2018 sade DNB NOR till sist upp relationen med Cape Cod. Den hade då varat i sju och ett halvt år och närmare 650 miljoner norska kronor hade överförts till och från bolagets konton i banken. Pengarna kom bland annat från verksamhet i Namibia som baserades på mutor till korrupta tjänstemän och politiker.
Banken kritiserad för arbetet mot penningtvätt
DNB NOR har fått kritik för brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorbrott. Finanstilsynet, den norska finansinspektionen, har bland annat kritiserat banken för att inte ha haft bättre kontroll på sina kunder. I ett brev till DNB NOR i fjol skrev Finanstilsynet att banken verkade ha förbättrat sin övervakning av misstänkt penningtvätt. Uppgifterna om hur Samherji under många år använde DNB NOR för att överföra pengar till ett bolag i skatteparadiset Marshallöarna verkar bara vara ett i raden av exempel på bristerna i bankens övervakning av penningtvätt.
Det mest kända fallet av penningtvätt inom nordiska banker de senaste åren är Danske Bank – genom filialer i Baltikum – och de svenska bankerna Swedbank och Nordea. Svenska medier har publicerat flera avslöjanden om just dessa två storbanker.
Förra året anmälde svenska banker 19 300 fall av misstänkt penningtvätt till Finansinspektionen. Siffran visar att problemet är stort. Och det är mer än dubbelt så många fall som anmäldes 2015. Skälet till ökningen är sannolikt inte bara att penningtvätt kan ha blivit vanligare – utan de svenska bankerna har också blivit mer medvetna om penningtvätt och de brister som har funnits i övervakningen av den här typen av brottslighet.
Nordea hade 2015 till exempel 400 anställda som arbetade med att övervaka misstänkt penningtvätt och andra ekobrott. I dag jobbar 1 500 anställda med samma frågor. Den ökade övervakningen har kostat Nordea 7 miljarder kronor mellan 2016 och 2018. Övervakningen utökades sedan Finansinspektionen 2015 gett Nordea de högsta möjliga böterna – 50 miljoner svenska kronor – för bristande kontroll.
På Island har brister i bekämpningen av penningtvätt lett till att öriket hamnat på ”gråa listan”, en förteckning över länder med bristfällig bevakning av denna typ av brottslighet som sammanställs av den internationella organisationen FATF. Andra länder på listan är bland annat Panama, Jemen, Zimbabwe och Syrien. Island är det enda europeiska landet på den lista som publicerades i oktober i år.
DNB NOR skickar omkring 1 000 fall till polisen
DNB NOR anmäler varje år ungefär 1 000 fall av misstänkt penningtvätt till Finanstilsynet. Det uppger bankens talesperson Even Westerveld.
– Det är positivt att det blir uppmärksamhet kring temat penningtvätt. Det skärper myndigheterna i samhället och oss inom finansbranschen. Samtidigt är det viktigt att understryka att bankerna har en svår roll som myndigheternas förlängda arm i kampen mot organiserad brottslighet. Inom DNB jobbar över 450 anställda med att försäkra att banken inte missbrukas av kriminella och vi anmäler mer än 1 000 fall till myndigheterna varje år.
Even Westerveld säger att DNB NOR inte kan garantera att konton inte används för några tveksamma eller i bland brottsliga transaktioner. Han hävdar att banken gör sitt yttersta för att bekämpa penningtvätt.
– Men även om vi anmäler många fall så kan ingen bank garantera att det inte har skett transaktioner genom dess system som banken borde ha granskat närmare. Kampen mot penningtvätt är en kamp mot organiserade kriminella som hela tiden utvecklar nya metoder för att komma undan med sina brott. Samtidigt som regelverket som bankerna följer förändras hela tiden. Därför vill vi aldrig komma i mål. I stället vill vi hela tiden jobba för en förbättring av våra försvarsmekanismer, säger han.
Even säger i sina svar ved frågor om fallet Cape Cod att han kan inte svara frågor om bankens kunder och därför går det inte att få uppgifter om fallet från banken.
Avsaknad av svar leder till uppsägning
Svaren som DNB NOR fick från JPC Ship Management, som påstods vara ägaren av Cape Cod, var enligt den norska banken inte tillräckligt utförliga. DNB NOR skrev i riskanalysen att banken egentligen inte hade någon kännedom om det egentliga ägandet av bolaget. Det var alltså ett faktum att JPC inte ägde Cape Cod – och ett faktum att Samherji använde bolaget.
DNB NOR befarade därutöver att bolaget skulle kunna användas för social dumpning och för utnyttjande av de anställda som fick lön från bolaget. Banken ansåg att risken för att fortsätta kundrelationen med Cape Cod var ”för hög”. Därför valde banken att bryta med Cape Cod genom att avsluta bolagets konton. Samherji kunde därefter inte använda Cape Cod för att betala ut löner till anställda i Namibia.
Anmärkningsvärt är att Samherji fick behålla alla andra konton i DNB NOR trots att banken bröt med Cape Cod. Det skedde trots att banken i riskanalyser skrev att Cape Cod hade varit under Samherjis kontroll och att banken måste ha vetat att det var Samherji som finansierade bolaget och dess anställda som fick sina löner genom det.
Uppsägningen av Cape Cod som kund hos DNB NOR hade därför inga direkta konsekvenser för Samherjis relation till banken. Det isländska fiskeribolaget är fortfarande kund hos DNB NOR – trots att banken måste eller borde ha insett att Samherji använde banken för att skicka enorma penningsummor till skatteparadis, bland annat från sin verksamhet i Namibia.
Samherjaskjölin
„Tími á að íslensk stjórnvöld axli siðferðislega ábyrgð á Samherja“
Samherji sakaður um stórfelld skattalaga- og gjaldeyrisbrot í Namibíu og framsalskrafa væntanleg
Íslandsvinkona svo gott sem orðin forseti Namibíu
„Þetta eru glæpamenn og hegða sér eftir því“
Færeyskur ráðherra krafinn svara um Samherjarannsókn
Athugasemdir