Þessi grein er meira en 2 ára gömul.

Isländsk fiskejätte använde mutor och flyttade 650 miljoner i skatteparadis genom DNB NOR

is­lands största fiskeri­för­etag, Sam­herji, an­vände ett bolag i skattep­ara­di­set Mars­hallöarna i sju år för att betala ut lön till sina arbetare i Africa. Pengarna var bland annat vin­ster av fiske som Sam­herji hade fått till­gång till med betaln­ing av mutor i Nami­bia. Den norska stor­ban­ken DNB NOR stäng­de bola­gets konto i fjol på grund av möjlig penn­ingt­vätt.

Isländsk fiskejätte använde mutor och flyttade 650 miljoner i skatteparadis genom DNB NOR

Islands största fiskeriföretag Samherji använde några konton i norska storbanken DNB NOR för att betala ut närmare 650 miljoner norska kronor till sjömän som jobbade på deras trålare i flera länder i Västafrika. Bankkontot tillhörde bolaget Cape Cod FS i Marshallöarna, ett land som har stått på EUs svarta lista över världens skatteparadis. Utbetalningarna pågick mellan 2011 och 2018. Då stängde DNB NOR konton på grund av risken för penningtvätt. Banken hade inga uppgifter om vem som ägde Cape Cod.

Pengarna som Samherji använde för att betala ut löner kom bland annat från vinsterna av fisket av taggmakrill i Namibia. Det fisket blev möjligt genom kvoter som Samherji fick genom att betala mutor till politiker och tjänstemän i Namibia från 2012 och till åtminstone fram till 2018. Utbetalningarna av mutor kan har fortsatt sedan dess. Uppgifterna framkommer i dokument som den isländska tidskriften Stundin publicerar i samarbete visselblåsarsajten Wikileaks, det isländska nyhets-programmet Kveikur som visas i rikskanalen RÚV, och det qatarska nyhetsbolaget Al-Jazira.

3,5 miljoner dollar i mutor till Dubai genom DNB NOR

Samtidigt som fiskebolaget använde Cape Cod m ellan 2011 och 2018 betalade  Samherji – bland annat genom bolag i Namibia och Cypern – ut omkring 10 miljoner dollar i mutor till politiker och tjänstemän i Namibia för att få tillgång till taggmakrilkvotor i Namibia. Bland de personer som mutades finns exempelvis den nuvarande justitieministern och förre detta riksåklagaren Sacky Shangala, James Hatuikulipi, som är styrelseledamot i det statliga bolaget Fishcor som utfärdar fiskekvoter för taggmakrill i Namibia, och Tamson ”Fitty” Hatuikulipi, som är fiskeministern Bernhard Esaus svärson.

Bland annat har 3,5 miljoner dollar överförts till James Hatukulipis bolag Tundavalla Investments i Dubai. Betalningarna har gjorts från Samherjis bolag på Cypern, Esja Seafood, och dess bankkonto i DNB NOR. Mutor har också betalats ut till konton i Namibia från konton i DNB NOR. Även dessa konton i den norska banken tillhörde Esja Seafood.

Mutor till tjänstemän och politiker är olagliga i Namibia och också på Island såväl som i Sverige. Att muta politiker och tjänstemän i andra länder är också brottsligt i både Sverige och Island.

Samhällsproblemet penningtvätt

Samherji har alltså flyttat närmare 650 miljoner norska kronor genom att använda sig av sina egna dotterbolag, bankkonton i DNB NOR och bolag i skatteparadis och även om detta inte kan definieras som penningtvätt då tyckte DNB NOR att transaktionerna var olämpliga för att banken visse inte vem ägde bolaget Cape Cod. Detta kan leda till penningtvätt.

Syftet med penningtvätt är att få in pengar som kommer från brottslig verksamhet – som försäljning av narkotika eller mutor – in i det ”vanliga ekonomiska systemet”. Det säger Ólafur Hauksson, åklagare i Reykjavík.

– Penningtvätt är ett stort samhällsproblem eftersom sådana brott skapar möjlighet för kriminella att använda pengar som de inte har laglig rätt till. Det här ger den kriminella anledning att fortsätta med de lagbrott som pengarna kommer ifrån.

Visselblåsaren i falletJóhannes Stefánsson är visselblåsaren i Namibiafalle. Han säger att Samherji tvekar inte att muta för att tjäna pengar.

Tvekar inte att muta för att tjäna pengar

Jóhannes Stefánsson är tidigare chef för Samherjis verksamhet i Namibia. Han är nu visselblåsare om bolagets agerande i Namibia och andra länder. Han säger att mutor är en del av Samherjis affärsmetoder:

– Samherji gör vad som helst för att få tillgång till andra länders naturresurser. Bolaget ljuger och lovar saker som det aldrig uppfyller med syftet att tjäna så mycket som möjligt på dessa resurser. Samherji tvekar inte att muta och bryta mot lagen för att ta så mycket som möjligt av vinsterna direkt från länderna och bolaget ger inget tillbaka och lämnar inget gott efter sig – bara pengar i korrupta individers fickor.

Jóhannes Stefánsson jobbade åt Samherji i Namibia mellan 2011 och 2016. Ofta var det han själv som betalade ut mutorna. Men han hävdar att allt han gjorde hade välsignats av Þorsteinn Már Baldvinsson, Samherjis vd.

Uppgifterna om Samherji är ännu ett exempel på hur nordiska banker har möjligtvis använts för att göra tveksamma tansaktioner och möjligtvis tvätta pengar de senaste åren. Under 2018 och 2019 framkom det att Danske Bank och Swedbank blivit utnyttjade för att tvätta pengar från Ryssland. Skandalerna blev mycket omdiskuterade och De fick också stora efterverkningar. Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, fick till exempel lämna sin post och Sveriges f.d. statsminister Göran Persson utsågs till exempel till ny styrelseordförande i Swedbank med uppdraget att städa upp efter skandalen i banken.

Ingen skyldighet att uppge ägaren

Skatteparadiset Marshallöarna har länge varit känt för att erbjuda investerare och affärsmän hög sekretess. Till exempel behövde de investerare som bildade bolag där inte uppge den verkliga ägaren, den så kallade nyttjanderättsägaren (beneficial owner). Det här framkommer i dokument från bolaget Rivkin som hjälpte investerare att bilda bolag i skatteparadiset. Dokumenten är från 2011, året efter att Cape Cod grundades på Marshallöarna.

Enligt Rivkins uppgifter behövde utländska parter som grundade bolag i skatteparadiset inte betala några skatter på sin verksamhet där. Inte heller var de skyldiga att skicka in årsredovisningar. Någon transparens går det knappast att tala om på Marshallöarna.

Just på grund av sekretessen fanns Marshallöarna länge med på EU:s svarta lista över skatteparadis i världen. I oktober i år beslutade EU att stryka Marshallöarna från listan. EU började publicera listan 2017 som en del av kampen mot penningtvätt och organiserad brottslighet. Samma år använde Samherji fortfarande Cape Cod genom DNB NOR.

En av anledningarna till att Marshallöarna inte längre är med på svarta listan är att öriket de senaste åren har tagit flera steg mot ökad transparens. I november förra året infördes bland annat nya regler för offentliga uppgifter om nyttjanderättsägare av skalbolag. Alla bolagsägare på Marshallöarna måste nu uppges i myndigheternas register. Det betyder att Cape Cods verkliga ägare – som alltså kan vara själva Samherji – måste uppges.

Enligt bolagsverket på Marshallöarna är Cape Cod fortfarande ett aktivt bolag. Och det har alltså varit aktivt sedan hösten 2010, några månader innan bolaget öppnade sina bankkonton i DNB NOR.

Minns inte bolagetBrynjar Þórsson minns inte bolaget Cape Cod FS.

"Men jag minns från vilka bankkonton det var"

Finansdirektören minns inte Cape Cod FS

Samherji öppnade tre bankkonton i DNB NOR som tillhörde bolaget från Marshallöarna 2010 och 2011. Anmärkningsvärt är att banken, enligt dokument som medierna har tillgång till, aldrig visste exact vem som ägde det bolag som stod bakom kontona. Brynjar Þórsson, finansdirektör i Samherjis dotterbolag på Kanarieöarna som hette Katla Seafood, var en av tre personer som hade rätt att styra kontona. Det visar dokument från DNB NOR som han undertecknade 2010 när kontona öppnades i banken. De två andra arbetade för ett cypriotiskt bolag som erbjuder kapitalförvaltning. I dokumenten framgår att Cape Cod var skattskyldigt på Marshallöarna.

Brynjar Þórsson, som jobbade hos Katla Seafood tills årsskiftet 2015-2016, säger i ett samtal med Stundin att han inte minns bolaget Cape Cod FS även om att han bland annat gjorde många betalningar från bolagets konton. 

-Jag jobbade med att överföra pengar och betala ut lönen till dem som jobbade på trålarna. Det nekar jag inte. Men jag minns från vilka bankkonton det var, säger Brynjar

Den förre detta finansdirektören kan därför inte svara på frågan vem egentligen ägde Cape Cod FS. 

Utan uppgifter om ägare 

DNB NOR visste alltså inte vilken den verkliga kunden var – i det här fallet Cape Cods ägare – men tillät ändå bolaget att ta emot överföringar, bland annat från Samherjis bolag i Namibia, och att betala ut löner till de sjömän som jobbade åt bolaget i Mauritanien och Namibia.

I fallet Cape Cod gjordes drygt 13 000 överföringar till och från bolagets konton. Nästan 650 miljoner norska kronor flyttades på detta sätt via kontona.

Fem år efter att bolaget från Marshallöarna öppnade konton hos DNB NOR skickades uppgifter in om Cape Cods påstådda ägare. Enligt dessa uppgifter ägdes Cape Cod av JPC Ship Management, ett bemanningsbolag som ägs av tre tyskar och är registrerat på Cypern. Detta bolag hade ett avtal med Samherji om att ordna arbetare till fiskejättens fiskeflotta i Afrika. Samherjis sjömän kom framför allt från Baltikum och Ukraina. I mejl och andra dokument kallades de ”ryssar” av Samherjis ledning.

Samherji betalade JPC varje månad 11 dollar för varje ”ryss” som bemanningsbolaget ordnade. Betalningarna gjordes till ett bankkonto i Singapore.

Men JPC Ship Management ägde inte Cape Cod – trots att DNB NOR 2015 fick information om att så skulle vara fallet. Pengarna som överfördes till Cape Cods bankkonto kom från Samherji – och bland annat från det cypriotiska dotterbolaget Esja Seafood. Mellan 2010 och 2018 gjordes 324 transaktioner från Esja Seafood till Cape Cod. Andra överföringar kom från Esja Fishing i Namibia, ett annat av Samherjis bolag. De pengar som gick från Cape Cods konton användes för att betala ut lön till dem som jobbade på Samherjis trålare i bland annat Namibia, Mauretanien och Marocko.

Samherjis hemligheterSamherji har försökt övertyga om att bolaget har ,,inget att dölja" men har ändå dolt mutorna i Namibia från 2012.


Ingen nyttjanderättsägare av Cape Cod

Våren 2018 började DNB NOR undersöka Cape Cod. Initiativet kom efter att amerikanska Bank of New York Mellon stoppat en överföring från Cape Cod. DNB NOR beslutade då att stänga Cape Cods konton. Redan under sommaren 2017 hade DNB NOR gjort en så kallad KYC-granskning av bolaget. KYC står för know your client. Syftet med en sådan granskning är att ta reda på vem den egentliga kunden är eller vem som är nyttjanderättsägare (beneficial owner) till ett bankkonto. DNB NOR kunde inte bekräfta några uppgifter om ägandet av Cape Cod – men valde ändå att inte agera. Det framgår i en riskanalys som banken gjorde och som till slut ledde till att Cape Cods konton stängdes:

”En KYC-granskning gjordes av klienten 2017 och slutsatsen var att kundrelationen innebar hög risk på grund av transaktioner till Ryssland och Ukraina. Men DNB NOR gjorde inget åt saken.” 

Bolaget ”inte längre under Samherji”

Men i mer än sju år pågick transaktionena som stred mot regler om hur man bekämpar möjlig penningtvätt. Och det finns alltså mycket som tyder på att den både var känd och välsignad av vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Samtidigt blundade DNB NOR länge för en rad varningssignaler gällande ägandet av skatteparadisbolaget Cape Cod även om banken verkade tänka att Samherji ägde eller styrde bolaget.  

Det framgår i dokument från DNB NOR där det sägs att bolaget inte längre är en del av Samherji: ”Inte längre under Samherji. Tre privatpersoner högst upp i ägarstrukturen.”
DNB NOR visste alltså inte vem som faktiskt stod bakom Cape Cod men anade att det faktisk var Samherji utan att få detta bekräftad. Ändå valde banken att behålla bolaget som kund. Det visar bland annat mejl som skickades mellan en av bankens anställda och en anställd på JPC Ship Management, det bolag som 2015 hade uppgivits som ägare till Cape Cod. Men JPC kunde inte bevisa ägandet eftersom bolaget inte hade några innehavaraktier som visade de faktiska ägarförhållandena.

”Vi kan bekräfta att Cape Cod inte ger ut några innehavaraktier”, skrev en av JPC:s anställda 2017 i ett mejl till DNB NOR. Om detta skrev banken i en riskanalys: ”Kunden säger att den inte ger ut innehavaraktier men på grund av liten kännedom om kunden värderar banken den till riskvärdering 2A [en kund som innebär hög risk].”

Den 22 maj 2018 sade DNB NOR till sist upp relationen med Cape Cod. Den hade då varat i sju och ett halvt år och närmare 650 miljoner norska kronor hade överförts till och från bolagets konton i banken. Pengarna kom bland annat från verksamhet i Namibia som baserades på mutor till korrupta tjänstemän och politiker.

Ännu ett exempel Hur Samherji använde DNB NOR är ännu ett exempel om brister i arbetet mot penningtvätt inom nordiska banker. Rune Bjerke är DNB NORS vd.

Banken kritiserad för arbetet mot penningtvätt

DNB NOR har fått kritik för brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorbrott. Finanstilsynet, den norska finansinspektionen, har bland annat kritiserat banken för att inte ha haft bättre kontroll på sina kunder. I ett brev till DNB NOR i fjol skrev Finanstilsynet att banken verkade ha förbättrat sin övervakning av misstänkt penningtvätt. Uppgifterna om hur Samherji under många år använde DNB NOR för att överföra pengar till ett bolag i skatteparadiset Marshallöarna verkar bara vara ett i raden av exempel på bristerna i bankens övervakning av penningtvätt. 

Det mest kända fallet av penningtvätt inom nordiska banker de senaste åren är Danske Bank – genom filialer i Baltikum – och de svenska bankerna Swedbank och Nordea. Svenska medier har publicerat flera avslöjanden om just dessa två storbanker.

Förra året anmälde svenska banker 19 300 fall av misstänkt penningtvätt till Finansinspektionen. Siffran visar att problemet är stort. Och det är mer än dubbelt så många fall som anmäldes 2015. Skälet till ökningen är sannolikt inte bara att penningtvätt kan ha blivit vanligare – utan de svenska bankerna har också blivit mer medvetna om penningtvätt och de brister som har funnits i övervakningen av den här typen av brottslighet.

Nordea hade 2015 till exempel 400 anställda som arbetade med att övervaka misstänkt penningtvätt och andra ekobrott. I dag jobbar 1 500 anställda med samma frågor. Den ökade övervakningen har kostat Nordea 7 miljarder kronor mellan 2016 och 2018. Övervakningen utökades sedan Finansinspektionen 2015 gett Nordea de högsta möjliga böterna – 50 miljoner svenska kronor – för bristande kontroll.

På Island har brister i bekämpningen av penningtvätt lett till att öriket hamnat på ”gråa listan”, en förteckning över länder med bristfällig bevakning av denna typ av brottslighet som sammanställs av den internationella organisationen FATF. Andra länder på listan är bland annat Panama, Jemen, Zimbabwe och Syrien. Island är det enda europeiska landet på den lista som publicerades i oktober i år.

DNB NOR skickar omkring 1 000 fall till polisen

DNB NOR anmäler varje år ungefär 1 000 fall av misstänkt penningtvätt till Finanstilsynet. Det uppger bankens talesperson Even Westerveld.

– Det är positivt att det blir uppmärksamhet kring temat penningtvätt. Det skärper myndigheterna i samhället och oss inom finansbranschen. Samtidigt är det viktigt att understryka att bankerna har en svår roll som myndigheternas förlängda arm i kampen mot organiserad brottslighet. Inom DNB jobbar över 450 anställda med att försäkra att banken inte missbrukas av kriminella och vi anmäler mer än 1 000 fall till myndigheterna varje år.

Even Westerveld säger att DNB NOR inte kan garantera att konton inte används för några tveksamma eller i bland brottsliga transaktioner. Han hävdar att banken gör sitt yttersta för att bekämpa penningtvätt.
– Men även om vi anmäler många fall så kan ingen bank garantera att det inte har skett transaktioner genom dess system som banken borde ha granskat närmare. Kampen mot penningtvätt är en kamp mot organiserade kriminella som hela tiden utvecklar nya metoder för att komma undan med sina brott. Samtidigt som regelverket som bankerna följer förändras hela tiden. Därför vill vi aldrig komma i mål. I stället vill vi hela tiden jobba för en förbättring av våra försvarsmekanismer, säger han.

Even säger i sina svar ved frågor om fallet Cape Cod att han kan inte svara frågor om bankens kunder och därför går det inte att få uppgifter om fallet från banken. 


Avsaknad av svar leder till uppsägning

Svaren som DNB NOR fick från JPC Ship Management, som påstods vara ägaren av Cape Cod, var enligt den norska banken inte tillräckligt utförliga. DNB NOR skrev i riskanalysen att banken egentligen inte hade någon kännedom om det egentliga ägandet av bolaget. Det var alltså ett faktum att JPC inte ägde Cape Cod – och ett faktum att Samherji använde bolaget.

DNB NOR befarade därutöver att bolaget skulle kunna användas för social dumpning och för utnyttjande av de anställda som fick lön från bolaget. Banken ansåg att risken för att fortsätta kundrelationen med Cape Cod var ”för hög”. Därför valde banken att bryta med Cape Cod genom att avsluta bolagets konton. Samherji kunde därefter inte använda Cape Cod för att betala ut löner till anställda i Namibia.
Anmärkningsvärt är att Samherji fick behålla alla andra konton i DNB NOR trots att banken bröt med Cape Cod. Det skedde trots att banken i riskanalyser skrev att Cape Cod hade varit under Samherjis kontroll och att banken måste ha vetat att det var Samherji som finansierade bolaget och dess anställda som fick sina löner genom det.

Uppsägningen av Cape Cod som kund hos DNB NOR hade därför inga direkta konsekvenser för Samherjis relation till banken. Det isländska fiskeribolaget är fortfarande kund hos DNB NOR – trots att banken måste eller borde ha insett att Samherji använde banken för att skicka enorma penningsummor till skatteparadis, bland annat från sin verksamhet i Namibia.

Athugasemdir

Allar athugasemdir eru ábyrgð á þeirra sem þær skrifa. Stundin áskilur sér rétt til að fjarlægja ærumeiðandi og óviðeigandi athugasemdir.
Tengdar greinar

Samherjaskjölin

Varpar ljósi á Namibíuævintýri íslenskra útgerðarrisa
FréttirSamherjaskjölin

Varp­ar ljósi á Namib­íuæv­in­týri ís­lenskra út­gerð­arrisa

Þor­geir Páls­son fórn­aði sveit­ar­stjóra­starfi þeg­ar hon­um of­bauð sér­hags­muna­gæsla, hann vitn­aði gegn Sam­herja í Namib­íu­mál­inu og vann mála­ferli gegn Ís­fé­lag­inu í Vest­manna­eyj­um vegna Namib­íuæv­in­týr­is Eyja­manna sem far­ið hef­ur leynt.
Fjármálastjóri Samherja í Namibíu vissi ekkert um mútugreiðslurnar
FréttirSamherjaskjölin

Fjár­mála­stjóri Sam­herja í Namib­íu vissi ekk­ert um mútu­greiðsl­urn­ar

Adéll Pay, fjár­mála­stjóri Sam­herja í Namib­íu á ár­un­um 2016 til 2020, vissi að eig­in sögn ekki um mútu­greiðsl­ur fé­lags­ins til ráða­manna í land­inu. Pay gerð­ist upp­ljóstr­ari hjá ákæru­vald­inu í Namib­íu í mál­inu, með sams kon­ar hætti og Jó­hann­es Stef­áns­son'. Fjár­mála­stjóri Sam­herja á Spáni, Ingvar Júlí­us­son, seg­ir Pay hafa vit­að af greiðsl­un­um.
Afhjúpandi tölvupóstar um mútur í Samherjamálinu: ,,Honum hefur verið greitt, beint að utan"
FréttirSamherjaskjölin

Af­hjúp­andi tölvu­póst­ar um mút­ur í Sam­herja­mál­inu: ,,Hon­um hef­ur ver­ið greitt, beint að ut­an"

Tölvu­póst­ar milli starfs­manna Sam­herja, sem ekki hafa kom­ið fram áð­ur, sýna hvernig Að­al­steinn Helga­son stakk upp á því að ráða­mönn­um í Namib­íu yrði mútað í lok árs 2011. Póst­arn­ir sýna með­al ann­ars að Jó­hann­es Stef­áns­son get­ur ekki hafa ver­ið einn um að ákveða að greiða ráða­mönn­un­um mút­ur.
Mörg ár liðu þar til ákært var í málum sem líkjast Samherjamálinu í Namibíu
FréttirSamherjaskjölin

Mörg ár liðu þar til ákært var í mál­um sem líkj­ast Sam­herja­mál­inu í Namib­íu

Tvö af þekkt­ustu mál­um Sví­þjóð­ar þar sem mútu­greiðsl­ur í öðr­um lönd­um voru rann­sök­uð í fimm og átta ár áð­ur en. ákær­ur voru gefn­ar út í þeim. Í báð­um til­fell­um höfðu fyr­ir­tæk­in við­ur­kennt að hafa mútað áhrifa­mönn­um í Ús­bekist­an og Dji­bouti. Ólaf­ur Hauks­son hér­aðssak­sókn­ari seg­ir ómögu­legt að full­yrða hvenær rann­sókn Sam­herja­máls­ins í Namib­íu muni ljúka.
Ákæruvaldið í Namibíu vill fá tvo Samherjamenn framselda
FréttirSamherjaskjölin

Ákæru­vald­ið í Namib­íu vill fá tvo Sam­herja­menn fram­selda

Ákæru­vald­ið í Namib­íu sagð­ist fyr­ir dómi í morg­un vinna að því að fá Að­al­stein Helga­son og Eg­il Helga Árna­son fram­selda til Namib­íu. Embætti rík­is­sak­sókn­ara á Ís­landi hef­ur hins veg­ar sagt að Ís­land fram­selji ekki rík­is­borg­ara sína til Namib­íu. Rétt­ar­höld­un­um yf­ir sak­born­ing­un­um í Sam­herja­mál­inu hef­ur ver­ið frest­að til 20. maí.
Peningar frá Samherja runnu til Swapo-flokksins sem fjárframlög
FréttirSamherjaskjölin

Pen­ing­ar frá Sam­herja runnu til Swapo-flokks­ins sem fjár­fram­lög

Út­gerð­ar­fé­lag­ið greiddi fé inn á reikn­ing namib­ískr­ar lög­manns­stofu sem svo rann til flokks­þings SWAPO-flokks­ins í Namib­íu. Um var að ræða ríf­lega 40 millj­ón­ir króna ár­ið 2017. Þetta kem­ur fram í yf­ir­lýs­ingu frá namib­ísk­um lög­manni sem var handlang­ari í við­skipt­un­um.

Mest lesið

Skuggaborgin: Margföld þétting byggðar
1
Úttekt

Skugga­borg­in: Marg­föld þétt­ing byggð­ar

Arki­tekt­ar og aðr­ir sér­fræð­ing­ar hafa áhyggj­ur af óbæri­leg­um þétt­leika til­ver­unn­ar í nýj­um hverf­um sem rísa í Reykja­vík og Kópa­vogi.
Misnotkunin hófst átta ára en áfallið kom eftir að hún sagði frá
2
Fréttir

Mis­notk­un­in hófst átta ára en áfall­ið kom eft­ir að hún sagði frá

Lilja Bjark­lind var átta ára þeg­ar mað­ur á sex­tugs­aldri braut á henni. Hann var síð­ar dæmd­ur fyr­ir brot­in sem voru fjölda­mörg og stóðu yf­ir tveggja ára tíma­bil. Hún seg­ist þakk­lát móð­ur sinni fyr­ir að hafa trú­að henni en á þeim tíma var mað­ur­inn sem braut á henni orð­inn kær­asti mömmu henn­ar.
Hjólað í Kjartan vegna hjálmsins
3
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Hjól­að í Kjart­an vegna hjálms­ins

„Ég hjóla nú tölu­vert,“ seg­ir Kjart­an Magnús­son, fram­bjóð­andi Sjálf­stæð­is­flokks­ins í borg­inni. Net­verj­ar vilja meina að hjálm­ur sem hann sést skarta í kosn­inga­mynd­bandi flokks­ins snúi öf­ugt. Fyr­ir­séð er að sam­staða sé þvert á flokka um aukna inn­viði fyr­ir hjólandi Reyk­vík­inga á kom­andi kjör­tíma­bili
Fasteignaverð breytti Reykvíkingi í Hvergerðing
4
Úttekt

Fast­eigna­verð breytti Reyk­vík­ingi í Hver­gerð­ing

Kristó­fer Más­son ætl­aði sér aldrei að flytja úr Reykja­vík en þeg­ar hann og Indí­ana Rós Æg­is­dótt­ir fóru að skoða fast­eigna­kaup end­ur­skoð­aði hann það. Þau búa nú í Hvera­gerði eins og nokk­ur fjöldi fyrr­ver­andi Reyk­vík­inga. Eðl­is­mun­ur er á fast­eigna­upp­bygg­ingu í borg­inni og í ná­granna­sveit­ar­fé­lög­um.
Ólíkar áherslur oddvita varðandi leigumarkað: „Eigum við að eltast endalaust við leigusala?“
5
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Ólík­ar áhersl­ur odd­vita varð­andi leigu­mark­að: „Eig­um við að elt­ast enda­laust við leigu­sala?“

Fram­bjóð­end­ur í odd­vi­takapp­ræð­um Stund­ar­inn­ar höfðu ólík­ar áhersl­ur varð­andi ákall um að­gerð­ir til að bæta leigu­mark­að­inn. Sum­ir sögðu hinn al­menna mark­að hafa brugð­ist og að borg­in þurfi að stíga inn í á með­an aðr­ir vildu ekki slík af­skipti af mark­aði. Sitj­andi borg­ar­stjóri sem sagði að nú þeg­ar væri leigu­þak á óhagn­að­ar­drifnu leigu­fé­lög­un­um.
Lilja Bjarklind: „Áfallið kom eftir að ég sagði frá“
6
Eigin Konur#85

Lilja Bjark­lind: „Áfall­ið kom eft­ir að ég sagði frá“

„Ég er bara ein að labba þeg­ar hann stopp­ar og býð­ur mér far,” seg­ir Lilja Bjark­lind, sem stíg­ur hér fram í þætti Eig­in kvenna, en hún var átta ára þeg­ar mað­ur á sex­tugs­aldri braut á henni. Hann var síð­ar dæmd­ur fyr­ir brot­in sem voru fjölda­mörg og stóðu yf­ir tveggja ára tíma­bil. Lilja seg­ir frá því hvernig hann lokk­aði hana með sér í bíl á þeim for­send­um að hún fengi að keyra. „Hann tek­ur mig bara svona yf­ir og á með­an ég er að keyra að þá er hann að fara inn á mig og þukla á mér,” seg­ir hún í þætt­in­um og bæt­ir við að hún hafi fros­ið og þótt þetta mjög skrít­ið. Lilja seg­ir mann­inn hafa keyrt um bæ­inn og leit­að að sér. „Hann var alltaf mætt­ur þar sem ég var að leika.” Hún seg­ir brot­in hafa að­al­lega átt sér stað heima hjá hon­um en stund­um hafi hann keyrt með hana út í móa og brot­ið á henni þar. „Þetta var bara eitt­hvað sem við gerð­um og ég vissi alltaf hvað var að fara ger­ast,” seg­ir Lilja. Mað­ur­inn var 54 ára gam­all og barn­laus og bjó hjá for­eldr­um sín­um á þeim tíma. „Ég vildi oft fá að heilsa uppá mömmu hans til að kaupa að­eins tíma,“ seg­ir Lilja. Svo hafi hann opn­að hlera þar sem hún átti að fara nið­ur. Lilja seg­ir það mög súrt að móð­ir hans hafi ekki gert at­huga­semd við að hann hafi ver­ið að fá Lilju til sín í heim­sókn. Ábyrgð­ar­mað­ur og rit­stjóri Eig­in kvenna er Edda Falak.
Allir til í alla í borginni - nema Píratar
7
Fréttir

All­ir til í alla í borg­inni - nema Pírat­ar

Dóra Björt Guð­jóns­dótt­ir, odd­viti Pírata, var eini odd­vit­inn í kapp­ræð­um Stund­ar­inn­ar sem úti­lok­aði sam­starf við ein­hvern flokk­anna sem bjóða fram. Ein­ar Þor­steins­son, odd­viti Fram­sókn­ar­flokks, sagði Dag B. Eggerts­son borg­ar­stjóra ráða í meiri­hluta­sam­starf­inu.

Mest deilt

Fjölskyldan flakkaði milli hjólhýsa og hótela: Gagnrýnir að barnavernd skyldi ekki grípa fyrr inn í
1
Eigin Konur#82

Fjöl­skyld­an flakk­aði milli hjól­hýsa og hót­ela: Gagn­rýn­ir að barna­vernd skyldi ekki grípa fyrr inn í

„Ég byrj­aði alla morgna á að spyrja hvert ég ætti að koma eft­ir skóla, því mað­ur vissi aldrei hvar mað­ur myndi vera næstu nótt,“ seg­ir Guð­rún Dís sem er 19 ára. Í við­tali við Eig­in Kon­ur seg­ir hún frá upp­lif­un sinni af því að al­ast upp hjá móð­ur með áfeng­is­vanda. Hún seg­ir að líf­ið hafa breyst mjög til hins verra þeg­ar hún var 12 ára því þá hafi mamma henn­ar byrj­að að drekka. Þá hafi fjöl­skyld­an misst heim­il­ið og eft­ir það flakk­að milli hjól­hýsa og hót­ela. Guð­rún Dís vildi segja frá sinni hlið mála eft­ir að móð­ir henn­ar op­in­ber­aði sögu sína á YouTu­be. Guð­rún Dís hef­ur lok­að á öll sam­skipti við hana. Guð­rún seg­ir að þó mamma henn­ar glími við veik­indi eigi hún ekki að bera ábyrgð á henni. Hún gagn­rýn­ir starfs­fólk barna­vernd­ar fyr­ir að hafa ekki grip­ið inn í miklu fyrr. Ábyrgð­ar­mað­ur og rit­stjóri Eig­in kvenna er Edda Falak.
Hafna sannarlega Sjálfstæðisflokknum
2
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Hafna sann­ar­lega Sjálf­stæð­is­flokkn­um

Sanna Magda­lena Mörtu­dótt­ir, odd­viti Sósí­al­ista­flokks­ins, seg­ist úti­loka sam­starf við Sjálf­stæð­is­flokk­inn og aðra auð­valds­flokka. Þetta seg­ir hún á Face­book í til­efni af sam­an­tekt á svör­um odd­vit­anna í Reykja­vík um sam­starf að lokn­um kosn­ing­um í odd­vi­takapp­ræð­um Stund­ar­inn­ar.
Skuggaborgin: Margföld þétting byggðar
3
Úttekt

Skugga­borg­in: Marg­föld þétt­ing byggð­ar

Arki­tekt­ar og aðr­ir sér­fræð­ing­ar hafa áhyggj­ur af óbæri­leg­um þétt­leika til­ver­unn­ar í nýj­um hverf­um sem rísa í Reykja­vík og Kópa­vogi.
Misnotkunin hófst átta ára en áfallið kom eftir að hún sagði frá
4
Fréttir

Mis­notk­un­in hófst átta ára en áfall­ið kom eft­ir að hún sagði frá

Lilja Bjark­lind var átta ára þeg­ar mað­ur á sex­tugs­aldri braut á henni. Hann var síð­ar dæmd­ur fyr­ir brot­in sem voru fjölda­mörg og stóðu yf­ir tveggja ára tíma­bil. Hún seg­ist þakk­lát móð­ur sinni fyr­ir að hafa trú­að henni en á þeim tíma var mað­ur­inn sem braut á henni orð­inn kær­asti mömmu henn­ar.
Berst gegn Borgarlínu og hefur ekki tekið strætó í 30 ár
5
Fréttir

Berst gegn Borg­ar­línu og hef­ur ekki tek­ið strætó í 30 ár

Odd­vit­ar Reykja­vík­ur­fram­boð­anna eru flest­ir sam­mála um að bæta eigi al­menn­ings­sam­göng­ur og að­eins einn sagð­ist vera á móti Borg­ar­línu. Óm­ar Már Jóns­son, odd­viti Mið­flokks­ins, vill greiða götu einka­bíls­ins og hætta við Borg­ar­línu.
Bankasýslan fékk bara einn flugeld: „Þetta var miðlungs raketta“
6
FréttirSalan á Íslandsbanka

Banka­sýsl­an fékk bara einn flug­eld: „Þetta var miðl­ungs raketta“

Banka­sýsla rík­is­ins vinn­ur nú að minn­is­blaði um þær gjaf­ir sem starfs­menn stofn­un­ar­inn­ar þáðu í að­drag­anda og í kjöl­far út­boðs á hlut­um rík­is­ins í Ís­lands­banka. Jón Gunn­ar Jóns­son, for­stjóri Banka­sýsl­unn­ar, stað­fest­ir að bara einn flug­eld­ur hafi kom­ið sem gjöf. Hann hafi ver­ið „miðl­ungs“.
Oddvitar mætast í beinni útsendingu
7
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Odd­vit­ar mæt­ast í beinni út­send­ingu

Borg­ar­stjóra­efni flokk­anna sem bjóða fram í borg­ar­stjórn­ar­kosn­ing­un­um um helg­ina mæt­ast í kapp­ræð­um sem streymt verð­ur á vef Stund­ar­inn­ar í dag. Loka­sprett­ur kosn­inga­bar­átt­unn­ar er geng­inn í garð og verða odd­vit­arn­ir krafð­ir svara um hvernig þeir ætla að koma sín­um stefnu­mál­um til fram­kvæmda.

Mest lesið í vikunni

Átök í kappræðum: „Það er eins og þetta fólk kunni ekki að skammast sín“
1
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Átök í kapp­ræð­um: „Það er eins og þetta fólk kunni ekki að skamm­ast sín“

Meiri­hluti og minni­hluti í borg­ar­stjórn deildi um ábyrgð á hækk­un hús­næð­isverðs. Dóra Björt Guð­jóns­dótt­ir, odd­viti Pírata, sagði full­trúa minni­hlut­ans ekki kunna að skamm­ast sín.
Skuggaborgin: Margföld þétting byggðar
2
Úttekt

Skugga­borg­in: Marg­föld þétt­ing byggð­ar

Arki­tekt­ar og aðr­ir sér­fræð­ing­ar hafa áhyggj­ur af óbæri­leg­um þétt­leika til­ver­unn­ar í nýj­um hverf­um sem rísa í Reykja­vík og Kópa­vogi.
Misnotkunin hófst átta ára en áfallið kom eftir að hún sagði frá
3
Fréttir

Mis­notk­un­in hófst átta ára en áfall­ið kom eft­ir að hún sagði frá

Lilja Bjark­lind var átta ára þeg­ar mað­ur á sex­tugs­aldri braut á henni. Hann var síð­ar dæmd­ur fyr­ir brot­in sem voru fjölda­mörg og stóðu yf­ir tveggja ára tíma­bil. Hún seg­ist þakk­lát móð­ur sinni fyr­ir að hafa trú­að henni en á þeim tíma var mað­ur­inn sem braut á henni orð­inn kær­asti mömmu henn­ar.
Hilmar Þór Hilmarsson
4
Aðsent

Hilmar Þór Hilmarsson

Kjarn­orku­stríð í Úkraínu?

Aldrei fyrr hef­ur heim­ur­inn kom­ist jafnn­á­lægt kjarn­orku­stríði, seg­ir Hilm­ar Þór Hilm­ars­son pró­fess­or.
Fordómar fyrir allra augum á netinu
5
Fréttir

For­dóm­ar fyr­ir allra aug­um á net­inu

Ugla Stef­an­ía Kristjönu­dótt­ir Jóns­dótt­ir seg­ir að þó for­dóm­ar gagn­vart trans­fólki séu al­mennt duld­ari á Ís­landi en víða í heim­in­um séu þeir fyr­ir allra aug­um á net­inu. Syst­urn­ar sem taka þátt í Júróvi­sjón fyr­ir Ís­lands hönd hafi ver­ið kall­að­ar kyn­vill­ing­ar á net­inu fyr­ir að vekja at­hygli á trans­fólki og trans­börn­um. Ástand­ið hér sé þó betra en í Bretlandi þar sem stöð­ug of­beld­is­menn­ing sé ríkj­andi í fjöl­miðl­um.
Orð þín eru ofbeldi þegar þau stangast á við réttindi og velferð fólks
6
Eigin Konur#84

Orð þín eru of­beldi þeg­ar þau stang­ast á við rétt­indi og vel­ferð fólks

Ugla Stef­an­ía Kristjönu­dótt­ir Jóns­dótt­ir seg­ir að um­ræða um trans sé enn mjög erf­ið í Bretlandi en hún vinn­ur sem greina­höf­und­ur fyr­ir fréttamið­il­inn MetroUK. „Í Bretlandi þarft þú bara að und­ir­búa þig und­ir að það verði sett mjög trans­fób­ísk mann­eskja á móti þér og þið þurf­ið að ríf­ast í beinni út­send­ingu,” seg­ir Ugla en hún kom sjálf úr skápn­um sem trans ár­ið 2010 og flutti til Bret­lands sex ár­um síð­ar. Ugla seg­ir að bresk fjöl­miðla­menn­ing sé af­ar of­beld­is­full. Hún ræð­ir um ábyrgð fjöl­miðla í þætt­in­um Eig­in Kon­ur og velt­ir upp spurn­ing­unni hvenær um­ræða er tengd mál­frelsi og hvenær hún er hreint og klárt of­beldi. „Þeg­ar þú ert far­in að grafa und­an rétt­inda­bar­áttu minni­hluta­hópa, þá ert þú ekki leng­ur í neinu mál­frelsi,“ seg­ir hún í þætt­in­um. Hún seg­ir að hat­urs­full um­ræða sé far­in að láta á sér kræla á Ís­landi og að fólk gleypi auð­veld­lega við áróðri. Hún nefn­ir sér­stak­lega um­ræð­una um íþrótt­ir og kynj­uð rými sem hef­ur ver­ið áber­andi og þá sér­stak­lega varð­andi trans­kon­ur í íþrótt­um. „Það er eins og það sé eng­in gagn­rýn­in hugs­un eins og í tengsl­um við íþrótta­mál, að trans­kon­ur séu með ein­hverja yf­ir­burði og það sé bara ver­ið að skemma kvenn­aí­þrótt­ir,“ seg­ir Ugla í þætt­in­um.
Kappræður Stundarinnar 2022
7
StreymiSveitarstjórnarkosningar 2022

Kapp­ræð­ur Stund­ar­inn­ar 2022

Odd­vit­ar fram­boð­anna sem bít­ast um völd­in í borg­inni mæt­ast í kapp­ræð­um Stund­ar­inn­ar klukk­an 14:00. Um er að ræða fyrstu kapp­ræð­urn­ar í beinni út­send­ingu þar sem all­ir odd­vit­arn­ir mæta til leiks.

Mest lesið í mánuðinum

Fjölskyldan flakkaði milli hjólhýsa og hótela: Gagnrýnir að barnavernd skyldi ekki grípa fyrr inn í
1
Eigin Konur#82

Fjöl­skyld­an flakk­aði milli hjól­hýsa og hót­ela: Gagn­rýn­ir að barna­vernd skyldi ekki grípa fyrr inn í

„Ég byrj­aði alla morgna á að spyrja hvert ég ætti að koma eft­ir skóla, því mað­ur vissi aldrei hvar mað­ur myndi vera næstu nótt,“ seg­ir Guð­rún Dís sem er 19 ára. Í við­tali við Eig­in Kon­ur seg­ir hún frá upp­lif­un sinni af því að al­ast upp hjá móð­ur með áfeng­is­vanda. Hún seg­ir að líf­ið hafa breyst mjög til hins verra þeg­ar hún var 12 ára því þá hafi mamma henn­ar byrj­að að drekka. Þá hafi fjöl­skyld­an misst heim­il­ið og eft­ir það flakk­að milli hjól­hýsa og hót­ela. Guð­rún Dís vildi segja frá sinni hlið mála eft­ir að móð­ir henn­ar op­in­ber­aði sögu sína á YouTu­be. Guð­rún Dís hef­ur lok­að á öll sam­skipti við hana. Guð­rún seg­ir að þó mamma henn­ar glími við veik­indi eigi hún ekki að bera ábyrgð á henni. Hún gagn­rýn­ir starfs­fólk barna­vernd­ar fyr­ir að hafa ekki grip­ið inn í miklu fyrr. Ábyrgð­ar­mað­ur og rit­stjóri Eig­in kvenna er Edda Falak.
Áróðursbréfi um störf eiginmanns Hildar fyrir Jón Ásgeir dreift til sjálfstæðisfólks
2
FréttirBorgarstjórnarkosningar 2022

Áróð­urs­bréfi um störf eig­in­manns Hild­ar fyr­ir Jón Ás­geir dreift til sjálf­stæð­is­fólks

Í að­drag­anda próf­kjörs Sjálf­stæð­is­flokks­ins í Reykja­vík í mars var ómerktu dreifi­bréfi um eig­in­mann Hild­ar Björns­dótt­ur dreift til flokks­manna. Þar var rætt um vinnu manns henn­ar, Jóns Skafta­son­ar fyr­ir fjár­fest­inn Jón Ás­geir Jó­hann­es­son. Þetta er ekki í fyrsta skipti sem Jón Ás­geir verð­ur hluti af pró­kjörs­bar­áttu í flokkn­um.
Kosningapróf Stundarinnar er nú opið
3
FréttirSveitarstjórnarkosningar 2022

Kosn­inga­próf Stund­ar­inn­ar er nú op­ið

Ít­ar­leg­asta kosn­inga­próf­ið sem í boði er fyr­ir sveit­ar­stjórn­ar­kosn­ing­arn­ar 2022 býð­ur upp á grein­ingu á svör­um al­menn­ings og sigt­un á mik­il­væg­ustu spurn­ing­un­um.
Systurnar berjast fyrir bótunum
4
Fréttir

Syst­urn­ar berj­ast fyr­ir bót­un­um

„Æsk­unni var rænt af okk­ur. Við höf­um aldrei átt eðli­legt líf,“ segja syst­urn­ar Anna og Linda Kjart­ans­dæt­ur, sem ólust upp hjá dæmd­um barn­aníð­ingi og stjúp­móð­ur sem var dæmd fyr­ir að mis­þyrma þeim. Bóta­sjóð­ur vildi ekki greiða út miska­bæt­ur því brot föð­ur þeirra voru fram­in er­lend­is og hef­ur ekki enn svar­að kröf­um vegna dóma sem féllu 2016 og 2019.
Bragi Páll Sigurðarson
5
Pistill

Bragi Páll Sigurðarson

Fjár­mála­ráð­herra, flækju­fót­ur, föð­ur­lands­svik­ari

Úps, hann gerði það, aft­ur. Seldi ætt­ingj­um rík­is­eign­ir, aft­ur. Vissi ekki neitt um neitt, aft­ur.
Helga Sif og Gabríela Bryndís
6
Eigin Konur#80

Helga Sif og Gabrí­ela Bryn­dís

Helga Sif stíg­ur nú fram í við­tali við Eig­in kon­ur eft­ir að barns­fað­ir henn­ar birti gerð­ar­dóm í for­sjár­deilu þeirra og nafn­greindi hana og börn­in á Face­book. Helga Sif og börn­in hafa lýst and­legu og kyn­ferð­is­legu of­beldi föð­ur­ins og börn­in segj­ast hrædd við hann. Sál­fræð­ing­ar telja hann engu að síð­ur hæf­an fyr­ir dómi. Nú stend­ur til að færa 10 ára gam­alt lang­veikt barn þeirra til föð­ur­ins með lög­reglu­valdi. Gabrí­ela Bryn­dís er sál­fræð­ing­ur og einn af stofn­end­um Lífs án of­beld­is og hef­ur ver­ið Helgu til að­stoð­ar í mál­inu. Ábyrgð­ar­mað­ur og rit­stjóri Eig­in kvenna er Edda Falak.
Patrekur
7
Eigin Konur#81

Pat­rek­ur

Pat­rek­ur bjó með móð­ur sinni og stjúp­föð­ur þeg­ar hann reyndi al­var­lega sjálfs­vígstilraun. Helga Sif er móð­ir Pat­reks, en hún steig fram í við­tali við Eig­in kon­ur þann 25. apríl og lýsti of­beldi föð­ur­ins. Pat­rek­ur stíg­ur nú fram í stuttu við­tali við Eig­in kon­ur og seg­ir sárt að ekki hafi ver­ið hlustað á sig eða systkini sín í mál­inu. Ábyrgð­ar­mað­ur og rit­stjóri Eig­in kvenna er Edda Falak.

Nýtt á Stundinni

750. spurningaþraut: Hér eru 12 spurningar um Stalín og félaga
Þrautir10 af öllu tagi

750. spurn­inga­þraut: Hér eru 12 spurn­ing­ar um Stalín og fé­laga

Hér snú­ast all­ar spurn­ing­ar um Stalín eða eitt­hvað sem hon­um til­heyr­ir. Fyrri auka­spurn­ing: Í sjón­varps­seríu frá 1994 fór víð­fræg­ur bresk­ur leik­ari með hlut­verk Stalíns. Hann má sjá hér að of­an. Hver er leik­ar­inn? * Að­al­spurn­ing­ar: 1.  Í hvaða landi, sem þá var hluti rúss­neska keis­ara­veld­is­ins, fædd­ist Stalín? 2.  Stalín var af óbreyttu al­þýðu­fólki. Fað­ir hans starf­aði við ... hvað? 3. ...
Valið liggur milli Sjálfstæðisflokks og Pírata
Greining

Val­ið ligg­ur milli Sjálf­stæð­is­flokks og Pírata

Tveir ein­fald­ir val­kost­ir liggja á borð­inu eft­ir borg­ar­stjórn­ar­kosn­ing­ar. Ein­fald­asti meiri­hlut­inn væri ann­að hvort Sjálf­stæð­is­flokk­ur­inn eða Pírat­ar með Fram­sókn og Sam­fylk­ing­unni. Ein­ar Þor­steins­son, odd­viti Fram­sókn­ar­flokks­ins, er í lyk­il­hlut­verki, en hann var ung­ur Sjálf­stæð­is­mað­ur.
749. spurningaþraut: Í fyrsta — og síðasta — sinn er í boði sérstakt Kólumkilla-stig!
Þrautir10 af öllu tagi

749. spurn­inga­þraut: Í fyrsta — og síð­asta — sinn er í boði sér­stakt Kól­umk­illa-stig!

Fyrri auka­spurn­ing: Hver er kon­an hér að of­an? * Að­al­spurn­ing­ar: 1.  Hver lék Mad Max í þrem­ur bíó­mynd­um frá 1979 til 1985? 2.  Fræg söng­kona lék að­al­kven­rull­una í þriðju mynd­inni, Mad Max Beyond Thund­er­dome. Hvað heit­ir hún? 3.  Lag sem söng­kon­an kvað í þeirri mynd varð af­ar vin­sælt og heyr­ist jafn­vel enn stöku sinn­um í út­varpi. Hvað hét lag­ið? 4. ...
Fasteignaverð breytti Reykvíkingi í Hvergerðing
Úttekt

Fast­eigna­verð breytti Reyk­vík­ingi í Hver­gerð­ing

Kristó­fer Más­son ætl­aði sér aldrei að flytja úr Reykja­vík en þeg­ar hann og Indí­ana Rós Æg­is­dótt­ir fóru að skoða fast­eigna­kaup end­ur­skoð­aði hann það. Þau búa nú í Hvera­gerði eins og nokk­ur fjöldi fyrr­ver­andi Reyk­vík­inga. Eðl­is­mun­ur er á fast­eigna­upp­bygg­ingu í borg­inni og í ná­granna­sveit­ar­fé­lög­um.
Skuggaborgin: Margföld þétting byggðar
Úttekt

Skugga­borg­in: Marg­föld þétt­ing byggð­ar

Arki­tekt­ar og aðr­ir sér­fræð­ing­ar hafa áhyggj­ur af óbæri­leg­um þétt­leika til­ver­unn­ar í nýj­um hverf­um sem rísa í Reykja­vík og Kópa­vogi.
Börnin sem er ekki pláss fyrir í borginni
Úttekt

Börn­in sem er ekki pláss fyr­ir í borg­inni

Hundruð barna í Reykja­vík hafa ekki víst að­gengi að dag­for­eldr­um eða leik­skóla­plássi. Stór­felld upp­bygg­ing hef­ur átt sér stað en það hef­ur ekki leyst vand­ann. Flest fram­boð leggja áherslu á að leysa leik­skóla­mál borg­ar­inn­ar án þess að fyr­ir liggi hvað eigi að gera öðru­vísi en nú­ver­andi meiri­hluti. Vanda­mál­ið er bæði hús­næð­is- og mönn­un­ar­vandi.
Barist um borgina: Áherslur og átakalínur
Úttekt

Bar­ist um borg­ina: Áhersl­ur og átakalín­ur

Ell­efu fram­boð bjóða fram til borg­ar­stjórn­ar fyr­ir kosn­ing­arn­ar sem fram fara í dag, 14. maí. Stóru átakalín­urn­ar sem greina má í kosn­inga­áhersl­um flokk­anna eru einkum mis­mun­andi áhersl­ur í hús­næð­is­upp­bygg­ingu, þar sem deilt er um hvort þétta skuli byggð eða nema ný lönd, og í sam­göngu­mál­um þar sem ekki rík­ir sam­staða um hvort lögð verði áhersla á upp­bygg­ingu al­menn­ings­sam­gangna eða upp­bygg­ingu sem þjóni einka­bíl­um. Í öðr­um mála­flokk­um ber al­mennt minna á milli.
Framsókn er lykillinn að breytingum í borginni
Einar Þorsteinsson
AðsentBorgarstjórnarkosningar 2022

Einar Þorsteinsson

Fram­sókn er lyk­ill­inn að breyt­ing­um í borg­inni

At­kvæði greitt Fram­sókn get­ur brot­ið upp meiri­hlut­ann í borg­inni, skrif­ar Ein­ar Þor­steins­son, odd­viti Fram­sókn­ar í Reykja­vík.
Við byggjum ekki hús á sandi
Sanna Magdalena Mörtudóttir
AðsentBorgarstjórnarkosningar 2022

Sanna Magdalena Mörtudóttir

Við byggj­um ekki hús á sandi

Byggja á hús­næði fyr­ir fólk sem er í neyð en ekki til að búa til gróða, skrif­ar Sanna Magda­lena Mörtu­dótt­ir, odd­viti Sósí­al­ista­flokks­ins í Reykja­vík.
Draumur um betri borg lifir enn
Ómar Már Jónsson
AðsentBorgarstjórnarkosningar 2022

Ómar Már Jónsson

Draum­ur um betri borg lif­ir enn

Fyrsta verk­efn­ið er að fá stjórn­kerf­ið til að við­ur­kenna að kerf­is­vandi er til stað­ar, skrif­ar Óm­ar Már Jóns­son, odd­viti Mið­flokks­ins í Reykja­vík.
Byggjum aftur ódýrt í Reykjavík
Jóhannes Loftsson
AðsentBorgarstjórnarkosningar 2022

Jóhannes Loftsson

Byggj­um aft­ur ódýrt í Reykja­vík

Ískyggi­leg þró­un hef­ur orð­ið á Ís­landi á und­an­förn­um ár­um. Vald yf­ir­valda yf­ir okk­ur hef­ur vax­ið úr hófi á sama tíma og ábyrgð­in er horf­in. Val­frels­ið minnk­ar þeg­ar þeir sem taka ákvarð­an­ir um líf okk­ar bera enga ábyrgð, skrif­ar Jó­hann­es Lofts­son, odd­viti Ábyrgr­ar fram­tíð­ar í Reykja­vík.
Frumskilyrði að virða fólkið og skattfé þess
Kolbrún Baldursdóttir
AðsentBorgarstjórnarkosningar 2022

Kolbrún Baldursdóttir

Frumskil­yrði að virða fólk­ið og skatt­fé þess

For­gangsr­aða þarf í þágu fólks­ins, skrif­ar Kol­brún Bald­urs­dótt­ir. odd­viti Flokks fólks­ins í Reykja­vík.